Hofteleddsrøntgen - er bildene alltid korrekte - store konsekvenser for hunden og deg !!!!

 

I og med at jeg gjorde en sammenstilling angående AD/HD på grunnlag av offisielle statistikker fra Norge og Sverige, har jeg vært litt ute på nettet for å finne informasjon som kanskje kan være interessant for eiere/oppdrettere som ikke har sett disse tidligere. Jeg har i første omgang ikke lagt ut linken hvor de er funnet, da linker stadig endres. Nedenforstående artikkel har i 2004 stått i rasklubben for Svenske Finsk Støvere (http://www.finskstovare.se).

Artikkelen er etter min mening ganske interessant, da bruk av bedøvelsesmiddel kan avleses av den graf som ligger på diverse siden. Bruk av bedøvelsesmiddelet Domitor ble tatt i bruk for ca. 8-10 år siden i Sverige og ganske sikkert nogenlunde på samme tid i Norge.

Både i Sverige og Norge fikk Berner`n en kraftig oppgang i andel HD (særligi Norge) og man skal også merke seg at andelen aldri er gått ned på nivået vi hadde i den gode perioden før bruk av dette middelet - selvfølgelig ikke noe bevis men et lite tankekors for ikke minst NKK som avleser røntgenresultatene. Men les artikklen. Det vil komme flere artikler etter hvert.

 
  Höftledsröntgning

Diskussionerna kring höftledsröntgning och avläsningsmodeller – resultat har efter återgång till vår tidigare använda s k "Nordiska modell" för avläsning, tonat ned. Den ökning som skedde av dysplaster, vid FCI modellens införande för avläsning, tyder på att detta system inte i sin nuvarande utformning är tillämpbart fullt ut på våra stövare. Variationer finns dock mellan raserna. Finsk Stövare påverkades i stort sett ingenting, medan däremot Hamilton och Schiller hade märkbara förändringar i form av högre andel dysplaster med FCI modellen som avläsningssystem.

När den intensivaste debatten ebbat ut, måste ändå konstateras att %-talen för HD-anmärkningar ligger alltför högt i samtliga raser, även med vår Nordiska modell som grund för avläsning. Låt oss därför inte tro att nu reds allt upp av sig självt.

Om vi ska se någon fördel med den situation som upplevdes under förra årets diskussioner, får konstateras, att många engagerade sig i problemet och därför framfördes många åsikter om tänkbara orsaker till den uppkomna situationen. Allt kunde inte vara rimligt att skylla på vilken avläsningsmodell som användes.

Här skall konstateras att de genetiker vi jobbar med anser att: Höftledsdysplasi är till stor del ärftligt betingad

Under de diskussioner som fördes konstaterades ganska snabbt att HD-resultaten varierade mellan olika veterinärstationer. Det är två skede i höftledsröntgningen som är helt avgörande för resultatet, förutom hundens anatomi:

Dels röntgningens utförande
Dels avläsningen

Om vi först kommenterar avläsningen, så kan vi i det enskilda fallet inte påverka resultatet, så skall det naturligtvis vara. Vi får ändå ha förtroende för de avläsare som SKK utser. Enligt beslut i Kennelfullmäktige skall nu finnas tre tjänstgörande avläsare med förhoppningsvis någorlunda jämt fördelade uppdrag.

Röntgningens utförande däremot, kan vi som hundägare i högsta grad påverka. Som nämndes ovan är resultaten olika från olika veterinärstationer, vilket kan tyda på att röntgningarna inte utförs likvärdigt. Hundmaterialet kan naturligtvis under någon kort period variera, men inte under en längre tidsperiod.

Ett första råd till hundägare är därför att försöka ta reda på vilka stationer i ditt distrikt som har bästa resultaten.

Vad kan då skillnaderna bero på?

En orsak är utan tvekan i vilket tillstånd hunden befinner sig när röntgningen utförs. Hur djupt är hunden sövd. Det är här vi som hundägare har vår stora chans att påverka.

Det har nämligen kommit till vår kännedom, att olika preparat används för att få hund sövd inför röntgningen.

Dels ett länge använt medel, som enligt uppgift heter Plegicil, som i lagom dos gör hunden formbar för röntgningens utförande, men inte helt sövd.

Dels ett nyare medel, Domitor, som enligt de uppgifter jag fått använts i 8 – 10 år. Detta gör hunden i stort sett helt nedsövd, medvetslös, varvid röntgningen för veterinären blir lättare att utföra, men det kan också medföra konsekvenser för resultatet.

Hunden blir så totalt avslappnad, att vid utsträckningen på röntgenbordet, hundens leder kan "glida isär en aning" på grund av att hundens muskler inte fungerar, eftersom den är så djupt sövd. Avläsningen kan då bli "slappa leder"

Några hundar som sövts med Domitor och fått anmärkning, har vid senare omröntgning antingen med medlet Plegicil eller helt utan narkos visat sig ha felfria höfter. Vissa veterinärer använder inte Domitor på grund av ovanstående. Om detta kan kopplas samman med stationers olika resultat kan bara spekuleras om.

Att medlet Domitor använts i 8 – 10 år är en mycket intressant uppgift, för det var under åren 94 - 97 som den stora uppgången av HD-förekomsten skedde för samtliga raser. Om detta har ett samband eller inte är naturligtvis svårt att fastställa, men varför inte.

Hundägare skall diskutera detta med veterinärer, om sövning behöver göras.

Ännu bättre är att träna hund att ligga på röntgenbord helt utan bedövning. Börja träna med valpen omedelbart den kommer i din vård. Detta är inte värre än att lära hunden gå fot eller något annat inlärt moment. Det enda som då krävs vid röntgningstillfället är att två personer stöder hunden, en fram, en som sträcker bakbenen.

Detta måste bli ett mål för alla hundar som föds 2003 och framöver, att röntgningen utförs i helt vaket tillstånd. Äldre hundar kan väl vara lite svårare att lära. Kommer vi därhän, då har vi som hundägare gjort vad vi kan för att eliminera felaktigheter i samband med röntgningen

Jag måste samtidigt uppmana att unga hundar röntgas. Det måste bli fler röntgade, många fler, för att kunna komma tillrätta med allt för höga HD-tal. Att endast de hundar som går i avel är friröntgade ger inte tillräckligt underlag för att sänka HD-andelen, det har vi bevis på. Kullsyskon, halvsyskon, föräldradjurens kullsyskon behöver vi få mer upplysningar om.

En forskningsrapport var införd i vår tidskrift 4 - 88 med titeln: Betydelsen av föräldradjurens egenstatus för uppkomsten av höftledsdysplasi hos avkomman. Artikeln är författad av Forskningsassistent Lennart Swenson . Om vi redan då hade tagit till oss vad som framgår i denna artikel, hade situationen i våra raser vart helt annorlunda idag. Skall be redaktören att återigen införa artikeln, för den har full aktualitet även idag. Lennarts slutkommentar är värd att nämna även här:

Vi vet idag (1986) inte allt om HD, men vi vet tillräckligt mycket för att effektivt minska frekvensen av HD. Överensstämmelsen mellan teorin om en polygen nedärvning som framlagts och de resultat som erhållits är 100%.

Jag tror att en så god kunskapsgrund som vi idag har om höftledsdysplasi kommer att bli svår att erhålla för andra sjukdommar.

Vi har tyvärr, som jag ser det, tappat onödig tid men hjälps vi alla åt kommer siffrorna snart att gå åt rätt håll.

Röntga er hund, helst i vaket tillstånd.

Gunnar Alfredsson

 

HD och RÖNGEN
Det här med HD och röngen är alltid aktuellt. Många har svårt att förstå det nya systemet A, B,C, D och E och vad Norbergs vinkel är. Även olika klinikers påverkan på resultatet diskuterars livligt(vissa som röngar har låg % fel andra en högre%) Det talas även mycket om Glucosamin och Chondroitin och dess påverkan på ledernas utveckling resp mildrande effekt på redan onda leder. För min egen del så kan jag bara relatera det till Emma och hennes stela leder (inte HD/AD utan åldersförslitningar pga ett hårt tävlande inom lydnad och bruks i många år vilket ger en förvärvad HD/AD) Vi bytte foder till henne till ett som innehåller Glucosamin och Chondroitin och hon är mycket rörligare nu. Vi ska börja med Artoflex (Glucosamin och Chondroitin) på Curt och alla valpar nu så vi får se längre fram om det har någon effekt även där.

Det visade sig vid omröntgen med Plegacil att Carin förändrade sina C-höfter till A-höfter och Curt sitt D till C-höfter. Colin behöll sitt C pga att vinkeln från höftled till knä inte stämde riktigt. Så 2/3 förbättring gör det värt att röntga med plegacil. Ett nytt samtal till SKK angående Colin, då med avläsande veterinär fick jag veta att det INTE var vinkeln, den är OK om inte helt perfekt, utan att ena leden bättre men inte tillräckligt fast ännu, vilket visar sig i ett B+C. Galna SKK de är övertygade om att leden blir fast nog inom ett halvår men väljer ändå att fälla. Undrar om de får procent av omröntgenkostnaderna+ (Usch nu var jag elak, men jag blir så sur!!!!)